Idag - mitt i vår (något sena) frukost - började Pop! sjunga för fulla halsar från min telefon. Svenskt plus-fyrtiosex-nummer. Paniiiik! Dom skulle ju inte komma förrän efter två!?


Svenskarna: Ehm.. hej.. Förlåt, vi ringde visst inte innan, det blev lite dumt det där..
Nicole: Eh.. tjaa.. vart är ni?
Svenskarna: Vi är på stationen redan.
Nicole: NU!?
Ida (i bakgrunden): Vafan!? NU!? REDAN!?
Nicole: Sccchh.. Ehm.. okej.. Ehm...
Svenskarna: Jaa.. ehm..
Nicole: Okej... okej... Ehm.. Ge oss några minuter, vi sitter fortfarande i pyjamas.. ehm..
Svenskarna: Ah.. Okej, nej men.. Visst, ring när du är klar.
Nicole: Ah, några minuter bara.

Klick.


Ida: Du skojar!?
Nicole: Näe... Jag tror inte det..
Ida: NU!?
Nicole: !¤"#"&/#(("!!#"¤ killar!!!
Ida: Men...
Nicole: !%"&"¤"&#//!!!  Vi måste städa!! Nu!!

Tystnad.


Nicole (panikslaget): Tänk om dom är SNYGGA!?!? !#""#!%"#"%#"¤"%"#%!!!!


Panik. Panik. Panik. Hetsstäda. Hetsstäda. Hetsstäda.


Resultat: