Det slog mig på vägen hem från jobbet - det luktar vinter ute ikväll.
Känslan fyllde mig med ett sånt obehag och ja, nästan panik faktiskt.
Jag vill inte ha tillbaks vintern.
Jag vill hoppa över allt vad kyla, mörker, snö och julafton heter. Nu & i resten av mitt liv.
Jag vill inte fira jul i vetskapen om att det alltid kommer vara någon som fattas mig - att familjens hjärta för alltid kommer att fattas oss.
Blotta tanken på det får mig att fyllas av en sådan panik att jag inte vet vad jag ska göra av mig själv.
Och "nej" tänker jag för mig själv "den här gången går jag i ide. Gömmer mig. Åker utomlands. Försvinner."
Det spelar ingen roll vad dom säger.. Jag fixar det inte.

Jag kan inte.