Nu har jag planlöst strosat runt här i tva timmar. Jag har gatt in & ut i de flesta butiker - mest irriterande eftersom jag ända maste avsta fran att köpa nat - & till & med ockuperat tva av speglrna inne pa tva olika damtoaletter i ett fafängt försök att fa mig att se mer levande & fräsch ut. Jag har till & med flirtat med totala främlingar och inte ens det har gjort saken bättre.

Jag menar... Düsseldorf. Man hör ju pa bara namnet hur skoj det här stället är. Düssel-dooorf. Du-sssel-dorf. Düüüüsseldor-fff.
Nej det spelar ingen roll hur manga ganger jag säger det, liksom smaakar pa ordet, för det blir inte ett dugg roligare för det. Resultatet blir fortfarande ungefär som den engelska maten - fadd & totalt intetsägande. Och här ska jag vara ända till klockan sex ikväll (fasiken jag vill ha ett  utropstecken här men det funkar ju inte).
Geez Louise.

Naja, det finns i alla fall tusentals cafeterior. Det blir manga kaffe det. Manga toabesök. Det är sa vi ska fa tiden att ga, Nicole. Vilken tur att  jag släpat medd mig tre böcker hela vägen. Visste väl dom skulle komma väl till pass förr eller senare. Visade sig bli förr.

Nu när jag ända spyr galla... Hur fasiken kommer det sig att en flygplats lika stor som Skane bara har TVA datorer för allmänheten? Det är ju fanigt. Och dessutom sa är de segare än min hjärna dagen efter och det säger inte lite det. Och fullt med folk i pälskappor överallt - hur tänker man da? För knappast är det för att vara snygg som man klär ut sig till en gravid mammutbjörn?

Jag ger upp. Det här inlägget tog mig en timme nästan att skriva - och de är INTE JAG som segar.

Düsseldorf maste vara en av de mest gudförgätna platser i historien. Aldrig mer. Aldrig mer säger jag bara.