TjugohundraÅtta

Så var det jävligaste året nånsin över. Äntligen.
Ett helt år fyllt av farväl - vissa betydligt mer konstanta sådana än andra - och så mycket saknad att det nog märkt mig för livet.

Måtte 2008 bli mindre förjävligt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0