Jisses.
Igårkväll var The Temptations Tribute Band här och sjöng för oss... Sweeeet Looord Jeeeesus!
Jag och Pam satt boktavligen och stirrade oss tokiga på dom - varsin förstås - och jag vet inte vad det är med sjungande, dansande, mörka killar men en sak säger jag bara:
HALLELUJAH MOMENT!

Kanske är det sättet deras ögon glittrar mot en, eller hur vackra deras leenden är i kontrast mot den mörka hyn.. Kanske är det synen av danskropparna som gör det... Rösterna som får en att tro att man befinner sig i himlariket..Eller så är det något helt annat. Oavsett vilket så fanns det åtminstone två av dom igår som hade IT.
Jag blev helt kääääär i en snubbe som hette Franklin, 24 och med kropp och röst som en guuuuuuuuuuud! Dessutom så typ skimrade det runt hela honom när han var däruppe på scen (kanske hade med Maxis ljuseffekter att göra men vafan förstör inte det roliga för mig) och när han sjöng för mig - jepp hela "Treat her like a lady" tillägnades mig - och log så löpte hjärtat amok. KEMI. KEMI. KEMI. No doubts about it.

Dom stannade kvar efteråt och pratade ända fram till 1 nångång - dom andra banden gör aldrig så oavsett hur trevliga dom är - och Chris sprang fram och sa till Franklin att jag ville ha hans nummer. Haha, jag ville döda, men samtidigt kan jag ju inte förneka att jag ville ha det där numret så..
Han kom boktavligen springandes bort till mig, kramade om mig och sen satt vi där och pratade och det var hur trevligt som helst. KEMI. Vi babblade på som om vi känt varandra bra mycket mer än bara några timmar och det var hur uppenbart som helst att vi trivdes där i varandras sällskap. Undan för undan började folk liksom dra sig undan en aning för att tissla o tassla om oss istället.
Kring tio över ett tyckte en av de andra killarna att dom skulle dra sig hemåt - Santa Ponca för natten - så jag och Franklin bytte nummer och kramade om varandra.

"Great to talk to you Nicole. Hope we can do it again sooon. "
"Oh, anytime!"
"Well... Take care and stay beautiful like you are"
"YOU stay beautiful, I'll take care"

Haha skitfånigt. Sen följde jag med Chris och Pam till hotel Gabarda för några drinkar och snack. Det var DÅ vi insåg det! MOBILNUMRET JAG FÅTT SAKNADE ETT NUMMER!
Och när jag tänkte tillbaks så insåg jag att kanske, kanske hade inte Franklin heller fått rätt nummer.. Jag blev plötsligt skitosäker och fick för mig att nej, jag måste skrivit fel nummer till honom med och satan så arg jag vart.

Note to myself: LÄR DIG DINA MOBILNUMMER PÅ RIKTIGT!

Så upprörd. Och jag är inte ens singel än. Inte förrän om två veckor, vilket får mig att tro att egentligen borde jag vara det nu. Här. Helt och hållet.

MEN. Singel eller inte så vill jag ha det där förbannade numret. Jag ska ringa till Romantic och fråga vart dom spelar inatt - jag tror visserligen det är Aptos PalmaNova men jag vill vara på den säkra sidan - och sen har Pam och Chris erbjudit sig att sticka dit och fixa biffen. Eller ja, jag behövde varken fråga eller komma på idén - det stod dom själva för.
JAG ÄLSKAR BRA GÄSTER!


 Ja, dom visste verkligen vad dom gjorde när dom satte Franklin i ett band med namnet Temptations.
Fighting Temptations.
Tacka sjutton för den. Det är som att vara liten och stå där vid julgranen och alla julklappar i vetskapen om att man inte FÅR öppna dom. Inte än. Inte än....
Gud vad jag hatar det.