Klockan är strax efter ett och i vanlig fall brukar jag va långtifrån allt vad sömn heter. Jag vet inte om det har att göra med det ständiga tjatet från Larry, faktumet att jag börjar bli förkyld på nytt, hitta-ny-hyresgäst-stressen minskat drastiskt under dagens gång eller om det är någon form av förbannelse som kastats över mig, men som upphävts nu när jag skrivit en hel låttext om det här med mitt sömnproblem.
Men någonting är det!

För första gången på veckor känner jag mig helt utmattad - på så sätt att jag vet att så fort jag lägger mig ned i sängen så kommer jag däcka. Faktiskt, känslan är otroligt skön! Och nu kan inte ens irritationen över X hindra mig från att ta den där efterlängtade fikan med John Blund. Sådetså!


Godnatt.