Godmorgon godmorgon! Idag vaknade jag sådär superglad och pigg redan för en timme sedan, trots att jag faktiskt inte gick och lade mig förrän klockan sju i morse. Ni som känner mig borde kunna räkna ut att det är allt annat än normalt och ni som inte känner mig.. Hur normalt låter det? Det är utan tvekan fel på mig. Kanske borde gå till doktorn. Vad tror ni dom säger om jag kommer in sådär på en höft:

Nicole: Hej.. Ehum.. Kan doktorn ta en titt på mig?
Farbror Doktorn: Javisst. Vad var det för fel här då?

Nicole: Jag vaknade och kände mig alldeles..alldeles glad.

Tänk er vilken blick jag skulle få. Psyket nästa antagligen. Stackars tjej, skulle han tänka, tror att hon har en livshotande sjukdom för att hon vaknat glad.

Eller så kanske det skulle bli den andra varianten, den jag tror lite mer på:


Nicole: Hej... Ehum... Kan doktorn ta en titt på mig?

Farbror Doktorn: Eh hej... jag pratta iiinte..eh..svenska eh.. bra.. Kan du sääga en.. eh.. gång till?

Nicole: Ehm... jaha... ehm... Jaaag... vaaaknade...glaad.

Farbror Doktorn: Jahaa... Dett var.. konstig.

Doktorn tar givetvis fram sitt lilla anteckningsblock och pennan ur bröstfickan, skjuter upp glasögonen på näsan och pratar för sig själv. Repeterar gärna den mycket givande konversationen för sig själv ett par gånger medan han skriver ned vad som sagts på knagglig svenska och på sidan översätter så han själv förstår. Ungefär som när man hade franska på högstadiet.

Farbror Doktorn: Ja.. Du ska få.. Ehm.. recepptt på ehm.. pen-se-liiin...

Nicole: ???

Farbror Doktorn: Du ska ääta.. ehm... ett vecka.

Nicole: Penicillin? Du ska inte undersöka mig då?

Farbror Doktorn: Ehm...???

Nicole: Du - ska - inte - undeeersöööka - mig?

Farbror Doktorn: Undeeersöööka? Nej. Det behöver inte.


Så jag får gå därifrån med en liten lapp att lämna in på apoteket där jag får hämta ut mitt penicillin mot min gladhet på morgonen. Undersökning har jag ju förstås bara varit löjlig som nämnt - sånt görs ju faktiskt inte längre. Är du osäker på vad ditt problem är, ja då är det säkert bara nån virusinfektion. I halsen. I ledbanden. På nästippen. Eller varför inte i hjärnan? Eller så är du gravid. Det kan du också vara.

Vid närmare eftertanke... Jag tror jag skippar det där med doktorn. Vi skyller morgon-lyckan på den mycket intressanta msn-diskussionen som höll sig vid liv ända till sju istället. Blir enklare så.