I'm coming home dammit!

WEEEEE-YAAAAAAY-JIPPIIIIIIEEEEE-WOOOOHOOOO-AAAAHHHHH-IIIIIIHIHIHIHIHHH-HAHAHAHA!!!

AND I CANT WAIT!!!

Känns som hundratrettifemton år sen jag satt i köket hemma i Forsvik och sist klagade på att jag hade tråkigt och kände mig rastlös och mamma sa åt mig att gå ut och gå en promenad. Som vanligt tittade jag på henne som om hon vore en alien och som vanligt svarade hon "Men det spelar ju ingen roll vad jag säger.. Du vill ju inte göra nåt av det ändå!"och där slutade konversationen som vanligt med att jag tjurigt satte armarna i kors och satte mig att drömma mig bort framför köksfönstret...

Mamma, förlåt, men du kommer nog få höra tjatandet om att jag är uttråkad igen. Verkar vara sån jag är liksom. Längtar alltid bort. Nya äventyr.

Men vill du veta en hemlighet?


JAG FULLKOMLIGT ÄLSKAR ATT KOMMA HEM TILL ER OCH ETT HEM SOM ÄR FYLLT AV DEN VILLKORSLÖSASTE KÄRLEK JAG NÅGONSIN ERFARIT.
Och jag kommer alltid att älska det. Oavsett hur mycket jag sitter där vid fönstret och drömmer om vita stränder, blå oceaner och nya platser att upptäcka. För ni är det bästa i världen, Familjen Fhors. Utan er vore jag NADA.

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0